|
|
Ehsan Shariati
Telefon: 070-5436987
E-post:
En vacker dag 1998 anmälde jag mig till en kvällskurs i argentinsk tango och blev förtjust. Ett halvår senare dansade jag allt som jag kom åt från klassisk balett till ungersk folkdans. Och så har det egentligen bara fortsatt och genom åren har dansen fört mig till flera andra länder och hundratals lärare. Numera jobbar jag med dans på heltid.
Dans för mig kan vara både en hedonistisk njutning och ett konstnärligt uttrycksmedel - helst samtidigt. Jag tycker mest om de improviserad danserna där jag och min partner skapar dansen tillsammans inspirerad av musiken och varandra.
I många danser kan man lära sig en hel del turer och stegkombinationer på några få timmar. För att sedan kunna kombinera och utföra dessa smidigt och uttrycksfullt på det sociala golvet så att det verkligen ser ut som dans behövs också andra färdigheter som t.ex. kroppskontroll, närvaro och uttryck, musikalitet, föra/följa-teknik, Floorcraft m.m, saker som tar längre tid att utveckla.
På mina lektioner försöker jag göra dansen lätt, kul och logisk och samtidigt jobba långsiktigt med allt ovanstående. Jag tror att olika danser och undervisningstraditioner har alla sina styrkor (och svagheter) och därför använder jag mig gärna av effektiva övningar tagna från olika danstraditioner. På så vis hoppas jag att mina elever snabbt ska bli duktiga dansare.
Jag ser dans som en livslång resa där vägen är det roliga och intressanta. På lektionerna kan jag tipsa dig om mina smultronställen på vägen och du kommer säkert att hitta dina egna. Önskar dig en njutningsfull resa!
|
|
Vill du ta bort meddelandet?
January 05, 2008 - 07:59 AM
Ehsan -
Gick igenom kursutvärderingssvaren idag. Härligt att se ännu en ny generations dansares reaktioner i första mötet med dansen, danskurserna och danslärarna. Alla dess glädjen och också dess frustrationer. Så välbekanta.
Men vägen är lång, längre än de flesta ens kan ana i början av sin dansresa. Bakom varje erövrad kulle ser man ett par andra ännu högre... och någon gång bestämmer sig de flesta att ge upp och inte klättra mer.
Men det är just klättringen som för många blir dansen. Att ställas inför en utmaning som man lär sig bemästra genom ansträngning... och den känsla av lycka som följer med detta. Den dag man slutar möta utmaningen tappar plötsligt allt sin mening... och dansen är plötsligt inte rolig eller intressant längre. En del slutar helt, en del byter dans.
Det gäller att skapa mening i livet. Att ständigt bli duktigare dansare blir för många av oss ett självändamål, en mening, en drog.
Men vad är bra dansare? Vad är bra dans? För att kunna leka denna lek behövs det klara regler... och dessa finns.
Det ska antingen vara "enligt tävlingsreglerna" eller "strictly ballroom"... I folkdanserna pratar man om "traditionsenlighet", "äkthet" och "autentisitet". Det är begränsningarna, inte friheten som gör många danser intressanta.
Men när danslekens regler ändras skakar det om "meningen" för många. Nya stilar inom dansen, ny estetik, nya värden kommer oundvikligen med varje ny generation. Kanske är det därför nymodigheter möts med skepsis av det äldre gardet... det nya, gör de gamlas färdigheter meningslösa... och därmed berövar det dem en del av meningen med livet.
Inom tangon i Buenos Aires har det lett till att det finns olika milongor för olika stilar... olika spel med olika regelverk så att alla generationer kan fortsätta att känna att det de gör är meningsfullt.
Tyvärr har tango-hierarkin blivit en stor del av detta regelverk... mycket av den mentala kraften på milongorna går åt att klättra i hierarkin, genom att försöka ...
IP : 200.123.163.153
|
|
|
|
|
|
